Funktion

De essentiella fettsyrorna, linolensyra (som i kroppen kan omvandlas till omega 3) och linolsyra för oss människor, fick från början sina namn när forskare upptäckta att de var essentiella, det vill säga nödvändiga, för normal tillväxt hos unga barn och djur.

Idag har dock definitionen av de essentiella fettsyrorna en striktare innebörd.

En liten mängd omega 3 fett i maten, c:a 1 procent av totala kaloriintaget, är full tillräckligt för normal tillväxt – att äta större mänger har mycket liten till ingen effekt på tillväxten.

På samma sätt har forskare upptäckt att omega 6-fettsyra spelar en liknande roll för normal tillväxt. Då de också upptäckte att omega 6 hade större signifikans för utveckling och tillväxt av hud, njurfunktion samt underlättar vid förlossning. Dessa tidiga upptäckter ledda till att forskningen koncentrerades till omega 6-fettsyror och det är bara på senare delen av 90-talet som forskning runt omega-3 har tagit fart.

Omega 3 forskning genom tiderna

År 1966 upptäcktes det att enzymer funna i substrat tagna från tamfår konverterade omega 6-fettsyran arakidonsyra till det inflammationsfrämjande hormonet prostaglandin (som bl.a. reglerar blodtryck). Prostaglandiner påverkar smärttröskeln, påskyndar läkeprocessen samt främjar immunförsvaret i skadad och infekterad vävnad.

Under 1979 upptäcktes ytterligare signalsubstanser av typen eikosanoider som även verkar som lokala hormoner och att dessa har sitt ursprung i omega 6-fettsyror. Eikosanoider har flera viktiga biologiska funktioner och har typiskt ett relativt livsspann som startar med syntes av fettsyror och slutar med ämnesomsättning av enzymer. Emellertid, om syntesen sker i större omfattning än omsättningen i kroppen uppstår ett överskott av eikosanoider vilket har en skadlig effekt på kroppen.

Eikosanoider

Forskare har upptäckt att också vissa typer av omega 3-fettsyror kan konverteras till eikosanoider vilket dock sker i långsammare takt. Eikosanoider från omega 3-fettsyror refereras ofta till som anti-inflammatoriska men faktum är att de enbart är något mindre inflammatoriska än de från ymega 6-fettsyror. Om både omega 3- och omega 6-fettsyror finns tillgängliga kommer de att konkurrera om att konverters vilket innebär att relationen mellan omega 3- och omega 6-fettsyror direkt påverkar vilken typ av eikosanoider som syntetiseras.

Den här mekanismen uppmärksammades då man upptäckta att en typ av eikosanoider spelar en viktig roll i klumpbildningen, koagulering, av blodplättar vilket både kan orsaka blodproppar och förhindra att man förblöder. Ytterligare andra typer av eikosanoider fanns vara viktiga för immunförsvaret och anti-inflammatoriska respons och därför relevanta för ledinflammation (artrit), autoimmuna sjukdomar, astma (ett inflammatoriskt syndrom) samt återhämtning efter en infektion.

Dessa upptäckter har lett till ett större intresse för att försöka kontrollera syntesen av omega 3/6 eikosanoider.

Det enklaste sätt skulle vara att helt enkelt konsumera mer omega 3- och mindre omega 6-fettsyror. Till exempel via kosttillskott med fiskolja.

Vid försök med tillskott av omega 3-fettsyran EPA verkar denna syntetisera potenta anti-inflammatoriska molekyler vilket delvis skulle kunna förklara de positiva effekterna av fiskolja.

Omega 3-fettsyrorna DHA och EPA kan också direkt påverka celler och därigenom verka anti-inflammatoriska och påverka insulinkänsligheten hos möss, läs mer om omega-3 här >>.